Film
När bilderna började röra på sig
Många räknar år 1895 som filmens födelseår. Det fanns visserligen många som lyckats skapa rörliga filmsekvenser tidigare, men den 28 december 1895 visade bröderna Lumière (uttalas lumjär)(Lumière betyder passande nog "ljus" på franska) tio korta filmer för allmänheten i Paris. Succén var given. Folk blev överförtjusta och när bröderna följande år gav sig ut på en världsturné till städer som London, New York, Bombay och Buenos Aires kastade sig folk ned i bänkraderna för att undvika att bli överkörda av tåget som anländer till stationen i filmen med titeln "Tåget anländer till stationen". Åtminstone är det så vissa filmhistoriker berättar om det. Därför är det väldigt förvånande att bröderna bara några år senare sa att "film är en uppfinning utan framtid" och inte bara slutade med film helt och hållet, de vägrade också att sälja sin utrustning till andra filmskapare. Bröderna gick tillbaka till deras fars fotografiska fabrik och utvecklade bl a färgfotografi, högtalare och en salva för att läka brännsår. Méliès för filmen framåt Som tur var försvann inte filmen med bröderna Lumières sorti. Många andra förstod värdet av deras uppfinning och landsmannen Georges Méliès utvecklade filmberättandet genom att föra in fantastiska och magiska händelser i hans filmer. Méliès hade arbetat som magiker innan han kom i kontakt med filmen och många av hans filmer är klart inspirerade av trolleri. Mellan 1896 och 1914 regisserade han 531 filmer. Hans mest kända heter "En resa till månen" och gjordes 1902. USA blir filmlandet nummer 1 1903 kom "Det stora tågrånet" som filmades och regisserades av amerikanen Edwin S. Porter. Man använde sig av en rad nyskapande tekniker som växelklippning, parallellhandling och dubbelexponering. Filmen fick stor framgång och räknas som en milstolpe i filmhistorien. Idag skulle nog de flesta gäspa sig igenom de tio långa minuterna som känns föga spännande, men i filmens barndom tyckte publiken annorlunda. Filmmediet fick väldigt snabbt stor genomslagskraft i stora delar av världen. År 1907 fanns det cirka 4 000 små biografer bara i USA . En man i alldeles för stora skor... En man som kom att få ett stort och långvarigt inflytande på filmen var Charlie Chaplin. Chaplin föddes i England, men flyttade snart till USA där han började som filmskådespelare 1914. Hans karaktär som kallades "the Tramp" (luffaren på svenska) var en fantastisk succé och blev mycket populär över hela världen. 1919 var han med och startade filmbolaget United Artists. Många av Chaplins filmer visas fortfarande då och då på tv som t ex "Moderna tider" (1936) och kanske framför allt "Diktatorn" (1940) som är en hejdlös drift med Adolf Hitler och nazisterna. Filmen får ljud... Det skulle dröja mer än trettio år från den första offentliga filmvisningen till att filmen fick ljud. Det hade visserligen experimenterats med ljudfilm länge, men dessa filmer blev föga framgångsrika. Under stumfilmens era var det ändå inte varit tyst i biosalongerna, det fanns vanligtvis en pianist och ibland även andra musiker som spelade när filmerna visades, men skådespelarnas röster fick man själv föreställa sig. 1927 ändrade sig allt detta med filmen "Jazzsångaren" som blev en stor framgång. Nu förändrades filmindustrin och stumfilmen försvann snabbt. Redan i början på 1930-talet var hade talfilmen tagit över. Alla skådespelare klarade inte övergången till talfilm och deras karriärer dalade när stumfilmerna försvann. ... och färg Man hade experimenterat och utvecklat färgfilmen under 1900-talets tidigare del, men det var först i slutet av 1930-talet som färgfilmen fick sitt stora genombrott med filmer som "Borta med vinden" (1939). "Borta med vinden" fick ett otroligt mottagande när den visades och räknas fortfarande som en av de största och mest populära filmerna någonsin. Den har sålt fler biljetter i USA än någon annan film i historien. Under andra världskriget gjordes mycket propagandafilm där syftet var att framställa fienden som de onda och det egna landet som de goda. Men några filmer som fortfarande betraktas som klassiker skapades också. Ett välkänt exempel är "Casablanca" (1942) med stjärnor som Humphrey Bogart och svenska Ingrid Bergman. På femtiotalet gjordes flera mastodontfilmer som kostade enorma summor (med den tidens mått) att spela in, men som också i många fall blev stora framgångar. Ett exempel är "Ben-Hur" från 1959 med Charlton Heston i huvudrollen. Den vann elva Oscar. I början på femtiotalet gjordes det några filmer i 3D, men den trenden försvann snabbt igen. Kvaliteten var ganska dålig på 3D-effekterna och det skulle dröja fram till 2000-talet innan 3D-filmen fick förnyad popularitet. Att skriva fortsättningen på filmens historia får bli ett senare uppdrag. Om du vill läsa mer om filmens historia så finns Filmboken och naturligtvis flera sajter på nätet. Zoetropen - en av filmens föregångare Hur går det egentligen till när film får oss att se rörliga bilder på filmduken? Egentligen finns det ingenting som "rörliga bilder". Det vi ser är ett stort antal stillbilder som visas så snabbt att ögat (hjärnan) inte hinner med. Principen visas tydligt i klippet här intill av en förklaring till zoetrope, en uppfinning som var populär i mitten på 1800-talet, men som kinesen Ting Huan uppfann redan år 180 e Kr. I film visas 24 bilder varje sekund. Om de rör sig långsammare så blir rörelserna hackiga och personerna i filmerna ser ut att hoppa fram, vilket man kan se ibland på äldre filmer. Det beror på att de första filmkamerorna var handvevade och fotografen kunde inte alltid hålla en jämn och exakt hastighet när han vevade fram filmrullen inuti filmkameran. |
|